bofink

Som jag nästan förväntade (jag har ju trots allt känt mig i nästan 21 år nu) så har det varit si och så på bloggfronten för min del. Julstressen i kombination med de allra sista casen på skolan har gjort att Bofink har fått gett vika för viktigare saker. Ja, justja, dessutom så har jag ju inte haft internet i mitt studentrum under hela hösten. Bara som en smärre parantes, allstå...

Klivit upp tidigt idag, med älsklingen liggandes kvar i sängen. Känns skönt att få ha han i närheten igen, man hinner nämligen sakna varandra rätt lagom på sju veckor. Behövde ha nån i natt som heroiskt skulle skydda mig från alla faror, men det slutade med att Perre somnade och jag fick slåss mot all monster själv. Ett biobesök igår resulterade nämligen i trillern/skräckisen 1408. Klaustrofobisk film efter Stephen King's novell med samma namn, som bitvis skrämde livet ur mig. Även om jag ofta kan tycka att Stephen ibland drara saker lite väl till sin spets, så har han en förmåga att få mig att vilja sova med fönsterlampan tänd. Filmen iallafall; en bitter författare som blir instängd i ett hemsökt hotellrum kan bli rätt småläskigt, även om filmen bitvis kryddats en aning i överkant. De kryptiska meddelandena och små detaljerna i filmen fyller dock en viktig funktion när man som biobesökare leker Robert Langdon i jakt på koder att knäcka. Och, som hotelldirektören a.k.a Samuel Jackson så finurligt påpekade i början; "I'ts an evil motherfucking room".

Ska strax gå upp och väcka Perre, sedan väntar Övik på mig med fikabesök med såväl min favoritkines WenJun och mina gamla, vanliga (dock underbara) brudar senare på dagen. Har jag tur, och lyckas armbåga mig fram bland köplysntna, nyavlönade stadsbor, så hittar jag de sista julklapparna och någon trasa att klä mig i under jul.

På återseende

Nu ska jag agera moraltant och släppa en bomb svenska ungdomar vägrar inse: Ni är bortskämda!

   Svenska studenters "miserabla" situation har väl knappast undgått någon med fungerande syn och hörsel. Det gnälls till höger och vänster om låga studiebidrag och låg levnadsstandard, och om stackars studender som tvingas be lilla mamsingen om extra pengar i slutet på månaden. Väx upp...
    Utan att låta alltför nationalistisk så verkar många glömma bort vilket bra skolsystem vi faktiskt har i Sverige. Undervisningen är gratis även på universitetsnivåer och studenterna blir även erbjudna ett bidrag och en lånedel som tillsammans uppgår till cirkus 7500 kronor i månaden. Denna summa räcker gott och väl till ett studentrum eller billigare lägenhet, mat för dagen och diverse andra nödvändigheter. Den är inte tänkt att täcka vissa rikemansbarns vardagslyx som daglig konsumtion av nya skor eller andra shopaholicbeteenden. 
    Tanken med att studera på universitet eller högskola är att efter några år få ta ut en examen som förhoppningsvis kommer leda till ett jobb man trivs med, och en lön som är högre än för en outbildad. Är det då så fruktansvärt att leva tre, fyra år med samma standard som en genomsnittlig ensamstående mamma tycker jag att man ska hoppa över studierna. Eller jobba lite extra. Ingen dör av att offra en helg emellanåt för att skrapa ihop lite extra pengar till en resa eller god mat.
   Jag är glad att jag inte behöver betala mer i skatt för att bortskämda ungdomar ska få sätta guldkant på vardagen. För att dra ett exempel som rätt bra återspeglar denna obefogade klagan ska jag här återge en konversation mellan två yngre män på en Y-buss:

Man 1: Ja, det är något förjävligt med hur lågt studeibidraget ser ut. Jag har seriöst 400 kronor kvar den här månaden.

Man 2: Ja, jag vet exakt vad du snackar om. Förre helgen när jag var ut hade jag inte råd att dricka öl, så det fick bli rensprit istället.

Man 1: Ja, det är förjävligt...

Inse att din basföda i några år framöver inte kommer bestå av oxfilé utan mer falukorvsliknande livsmedel! Bah, jag behövde få skriva av mig.

Ah, nu får man äntligen börja längta efter julen, på riktigt. Nedräkningen har börjat; 23 dagar kvar till dopparedagen.

Klev upp tidigt imorse och inledde dagen med att titta på årets julkalender, "En riktig jul". Man hinner kanske inte skaffa sig en rättvis uppfattning om serien på en kvart, men intrycket blev ändå att den verkar vara snäppet bättre än de senaste årens lama försök till julstämning. Jag hann se både tomtar och snö, vilket måste båda gott. Dock har jag svårt att tro att den lever upp till min barndoms serier (Ja, jag är lastgammal) som "Mysteriet på greveholm" eller "Jul i Kapernaum", vilken i och för sig kan bero på att jag var cirkus sju och tyckte att det var jättespännande med grottmysterier och skelett på slott.

I alla fall, kvällen med tjejerna igår blev väldigt trevlig. Allmänt hårfixande och chipsätande resulterade i flera glada timmar och en sväng ner på stan som avrundning.