bofink

Vaknade i morse av att varenda muskel i kroppen leker självmordspilot. Det ömmar inte bara för vartenda steg jag tar, utan till och med ifall jag försöker andas. Och allt för att jag igår fick för mig att köra lite styrketräning. Nu snackar vi inte lyfta skrot på gymmet, utan träning med egna kroppsvikten, och ändå känns det som att jag gått av på mitten. Eller som mormor skulle sagt om jag beklagat mig för henne: "Är du så lômmen och leabrôtten?"