Varför jag ändå trivs på jobbet

När studentbörsen är tunnare än vanligt kan det kännas motigt när man då blir tvungen att släpa sina tunga ben till jobbet. Inte sällan blir man där oväntat bjuden på rejäla bajskalas, eller möter en narcissistisk gubbe som ber en dra åt skogen för att man inte kan springa och köpa ett paket cigaretter åt honom. Men trots alla besvärligheter trivs jag ändå allt som oftast.
  
      Jag gillar:


* När vi har disco till Crister Sjögren om eftermiddagarna (mest jag, faktiskt)

När favorittanterna skrattar så de gråter när jag dyker upp som övergödd tomte i för stora skor på julafton.

När en boende på min följdfråga "Var det en påsk?" svarar "Nej, på en eftermiddag", inser sitt misstag och fnissar till.

*När det flörtas, hålls händer och rodnas lika mycket som i en genomsnittslig mellanstadieklass.

* När jag klarar mig en hel dag utan fläckar från diverse kroppsvätskor på arbetsrocken.
 
* När jag gör min hårfärg rättvisa genom att på frågan "Är du släkt med Sylvia Vrethammar?" svara, "Nej, är hon från Anundsjö?"

*Att känna en rynkig hand över kinden och höra en viskande röst som säger godnatt och hoppas att vi ses nästa dag.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0