Amish people
Circus två månader har hunnit förflyta sedan jag och min respektive flyttade ihop och blev sambos i Göteborg, och hittills har allt gått över förväntan. Dagarna fortlöper lika snabbt som en kalv på grönbete, och staden lyser allt som oftast med sin (bildliga, det regnar mest) charm. Lägenheten är luftig och ljus och skiljer sig antagligen inte särskilt mycket i övrigt mot andra studentlägenheter. Det enda som jag antar kan få folk att höja på ögonbrynen är att vi valt att inte ha TV (eller, tja, Perre valde först, och nu inser jag att det är helt okej) Likt en amishflicka får jag sitta och läsa en god bok istället för att slänga mig i soffan framför det 256:e avsnittet av "Two and a half men". Visst känns det ibland bakåtsträvande, men jag har aldrig läst så mycket som nu. Go gamla strömlösa bondesamhället!
Och Sanna, jag håller inte riktigt med dig apropå ojämn fördelning av arbetssysslorna hos dina sambo-vänner. Om man kan komma överrens om att vissa saker är tristare eller roligare än andra, så ser jag inget fel i att man inte delar allt arbete rakt av. Vi har ingen bil att tvätta, men hade vi det är jag övertygad om att jag skulle tvätta den lika ofta som Perre. Och skulle vi mot förmodan besluta oss att tapestera om i våran tändsticksask-stora lägenhet är jag inte främmande för att kavla upp ärmarna. 
Tre Amish-herrar som inte väntar på nästa avsnitt av Gilmore Girls...
Ha en trevlig fortsättning på dagen och Glad Påsk! :)
Som jag nämnde i mitt inlägg så påstår jag inte att man ska dela allt arbete med millimeterrättvisa eller att båda måste kunna allt men jag tycker att det är rättvist om arbetstiden delas upp jämt så att båda lägger ned lika mycket tid även om det skulle vara på olika saker. Däremot är det faktiskt skillnad på dagliga hushållssysslor och ickedagliga. Det är ju dom dagliga man tröttnar på i längden eller hur? Exempel på sådana är ju matlagning, disk och tvätt, därför är det en fördel om båda behärskar SAMTLIGA och även turas om att utöva dem. Håller du inte med mig? :)
